Hur funkar klättring?
Folk har klättrat på saker i alla tider. Klättring på konstgjorda väggar var från början ett sätt att hålla formen under vintern när det var för kallt för att klättra utomhus, men har sedan dess utvecklats till egna discipliner. Numera finns det gott om klättrare som bara klättrar inomhus. Det är ett roligt sätt att styrketräna och hålla sig i form!
Klättring innebär alltid vissa risker, men hur stora riskerna är beror väldigt mycket på vilken typ av klättring du ägnar dig åt. Inomhus är klättring numera en rätt säker sport, där skador huvudsakligen består av saker som stukade fötter och överbelastningsskador på fingrar, armbågar och axlar. Klättring utomhus är lite farligare, men rent statistiskt är det ändå farligare att köra bil eller spela fotboll än att sportklättra utomhus. De mest riskabla typerna av klättring är free soloing och klättring på höjder över 6000 meter, där kyla och höjdsjuka medför stora risker. Du kan läsa mer om risker i klättring här.
Det finns ett antal olika discipliner inom klättring, och det arrangeras också tävlingar inom klättring i olika grenar som bouldering, lead, och speed. I tävlingssammanhang är lead ungefär samma sak som ledklättring inomhus. Speed är ett race mellan två klättrare på identiska leder sida vid sida, först till toppen vinner. Bouldering är klättring på lägre höjd utan rep.
Bouldering
Ordet kommer från ”boulder”, stenblock. I denna stil klättrar du utan rep på lägre höjd, oftast lägre än 4 meter, men högre leder finns också. Utomhus klättrar du på just stenblock, och inomhus klättrar du på konstgjorda väggar med begränsad höjd. Detta är det enklaste sättet att komma igång med klättring eftersom du kan göra detta ensam och med minimal mängd utrustning. Du behöver egentligen bara ett par klätterskor och kanske krita för att hålla händerna torra. Om du klättrar utomhus behöver du också en crash pad eller ”padda”, en slags tjock, stötdämpande madrass du bär med dig ut till klätterstället.
För att undvika skador när du bouldrar rekommenderar jag att du lär dig hur du faller och landar på ett säkert sätt. Eftersom du alltid slår i marken på ett eller annat sätt när du faller så finns alltid vissa risker. Trampar du till exempel snett vid landningen är det inte svårt att stuka en fot. Försök att ta emot sig med händerna på fel sätt resulterar inte sällan i brutna handleder och armbågar ur led.
En person som ”spottar” dig, alltså passar dig och hjälper dig landa på fötterna på ett bra sätt om du faller kan också vara bra att ha. Det är dock viktigt att denna person vet hur säker spottning går till, och att du har koll på hur du ska bete dig när du blir spottad. En dålig spottare kan vara värre än ingen spottare.
Klättring på Topprep
För att klättra med rep behöver du någon att klättra med, varsin sele, en karbin, och en repbroms. Ni behöver också skaffa er ett grönt kort genom att gå en topprepskurs där ni lär er hantera och kontrollera er utrustning. Utomhus sker klättring på egen risk, men inomhus krävs att ni har ett grönt kort för att ni ska få lov att säkra någon på topprep. I topprepsklättring håller säkraren i ena änden av repet, klättraren är fastknuten i den andra änden, och repet går igenom ett ankare som sitter fast längst upp på klätterväggen. Säkrarens jobb är att hålla repet hyfsat spänt hela tiden. Om klättraren tappar taget blir fallet inte särskilt långt eftersom klättraren fångas av repet på en gång.
Det gröna kortet kan ni skaffa genom att gå en topprepskurs med godkänt resultat. Kortet är giltigt i hela Sverige.
Klättring på led inomhus
I ledklättring fäster klättraren repet i väggen med hjälp av quickdraws på vägen upp. Detta gör att ledklättring innebär vissa ökade risker jämfört med topprepsklättring. Om klättraren tappar taget innan denne har fäst repet i den första quickdrawen på väggen blir resultatet ett fall ner på marken. Om repet sitter i en quickdraw, kommer klättraren att falla fritt tills repet fångar dem, vilket alltid blir minst det dubbla avståndet till den sista quickdrawen repet fästes i. Eftersom fallen blir mycket längre, är krafterna högre, och riskerna också större. Detta ställer högre krav på både säkraren och klättraren. För att få lov att ledklättra inomhus krävs ett rött kort. Detta kort får ni genom att gå en ledkurs eller en sportklätterkurs med godkänt resultat.
Sportklättring utomhus
Sportklättring är i princip samma sak som ledklättring fast utomhus. Klättringen sker på leder där du fäster quickdraws i bultar som sitter fast i klippan sedan tidigare. När du klättrar utomhus behöver du ha koll på lite mer saker än bara hur du klättrar och säkrar. Det behövs lite mer utrustning, och du behöver exempelvis veta hur du bygger ett ankare att fästa repet i. Du behöver också veta hur du får med dig ditt ankare och övrig utrustning ner från väggen när du har klättrat färdigt. Det kan också vara värdefullt att veta hur du tar dig ner från en klippa genom att rapellera.
Allt detta kan du lära dig genom att gå en sportklätterkurs. Du behöver ha grönt kort för att gå denna kurs. Efter godkänt resultat på sportklätterkursen får du också rött kort, så det går bra att gå denna kursen istället för en ledklätterkurs.
Traditionell klättring
Tradklättring, eller traditionell stil, innebär att du klättrar på en klippvägg som inte har några i förväg fastsatta bultar eller annat, utan du tar med dig en uppsättning kamsäkringar och kilar som du sedan fäster i sprickor i väggen när du klättrar. Denna metod kräver betydligt mycket mer utrustning och kunskaper än sportklättring eller klättring inomhus. Du behöver bland annat veta mer om rephantering, säkring, hur du bygger en mängd olika typer av ankare, hur du placerar säkringar på ett bra sätt, och vilken typ av sten du kan sätta säkringarna i för att det ska hålla.
Jag rekommenderar att du börjar med att gå klätterförbundets normerade kurs ”Grundkurs klippklättring” hos en auktoriserad klippklättringsinstruktör för att komma igång med detta. Jag kan varmt rekommendera min kollega Christian på Sydsveriges Guidebyrå.
Isklättring
Detta är, precis som det låter, klättring på is. Du tar dig upp för frusna vattenfall, jättelika istappar, glaciärer, och andra typer av isformationer med hjälp av isyxor som du hugger fast i isen och stegjärn med vassa piggar på fötterna. Repet fäster du i isen med hjälp av isskruvar.
Access
Med ”access” menas inom klättring möjligheten att få tillträde till en klippa du vill klättra på. Allemansrätten i Sverige innebär att du bland annat får röra dig i skog och mark, tälta, plocka bär. Det innebär dock inte per automatik att du får lov att klättra var som helst.
Tillgång till klättring kan ha begränsningar när klippan ligger på privat mark, i naturreservat eller i andra skyddade områden. Ibland finns det begränsningar i vilka tider på året du får lov att klättra där. Detta kan till exempel vara för att skydda hotade djurarter, häckande fåglar och annat. Det är mycket viktigt att vi som klättrare respekterar dessa begränsningar. Nedskräpning, störande oljud, eller klättrare som struntar i begränsningar kan leda till att klättring förbjuds helt i området. Du kan läsa mer om access på Klätterförbundets hemsida och på Naturvårdsverkets sida om klättring.
Svenska Klätterförbundet driver en accessdatabas där du kan hitta information om eventuella begränsningar i åtkomst i ett område. Kolla alltid accessdatabasen innan du åker och klättrar någonstans så att du inte bryter mot några regler av misstag. Klicka här för att komma till access.klatterforbundet.se
Lämna inga spår
Surmount tillämpar spårlöshet på kurser och när vi rör oss ute i naturen. Detta går i korthet ut på att vi inte lämnar kvar något där vi varit. Allt skräp följer med hem när vi är klara, och vi tar inte med oss något från platsen. Vi visar hänsyn för djurliv och andra besökare, och vi gör ingen åverkan på växter eller träd. När vi lämnar platsen ska det helt enkelt inte synas några spår av att vi har varit där.
Om utrustning
Vad behöver du för att kunna klättra? Det beror lite på vilken typ av klättring du vill ägna dig åt. Om du vill klättra inomhus i en klätterhall behöver du minst följande:
En sele, en karbin och en repbroms, och klätterskor.
Om du vill klättra utomhus (och i vissa hallar inomhus) behöver du också ett eget rep, förslagsvis ett ca 9,7-10 mm tjockt och 60 meter långt dynamiskt enkelrep. Det kan räcka med ett kortare rep också, men 60 m räcker på de flesta leder i Sverige. Termen "dynamiskt enkelrep" är viktig. Det finns andra typer av rep också, som statiska rep, halvrep, eller dubbelrep. Du vill inte köpa fel sort.
Jag rekommenderar starkt en hjälm utomhus, både om du ska säkra och om du ska klättra. Bra att ha om du faller och slår i huvudet, eller om det lossnar stenar eller annat ovanför dig.
Om du vill ledklättra på bultade leder behöver du ca 10-12 quickdraws. De finns att köpa både styckvis och i 5-pack och 6-pack. Om du köper två 6-pack så räcker det till det mesta.
En kosvans, "cow tail", är bra att ha när du ska bygga eller rensa ankare, eller när du bara behöver sitta fast säkert i väggen en stund. Detta kan vara en 120 cm slinga med en eller två karbiner i, men det finns också produkter tillverkade just för detta, som t.ex. Petzl Connect, eller Black Diamond PAS.
Du behöver också en eller två "prusik" slingor. Detta är en ca 120 cm lång bit repsnöre, 6 mm i diameter, som är knuten som en stängd ögla. Används när du ska rappellera eller i olika räddningsscenarion. Klättra inte utomhus utan minst en sådan med dig.
Det går att bygga ankare på många olika sätt med olika typer av utrustning. Det vi använder under sportklätterkursen för att bygga ankare på bultar och träd är 2 st HMS-karbiner, 2 st D-karbiner, en 120 cm eller 240 cm slinga, två quickdraws, och ca 10 m statiskt rep 8-10 mm i diameter. Om du ska bygga ett ankare som lämnas oövervakat, till exempel om ni ska topprepa på det flera gånger, bygg ett stabilt och säkert ankare med skruvkarbiner.